Historia 

Sala backe är en utpräglad bostadsstadsdel. Den innehåller huvudsakligen flerfamiljshus i 3-4 våningar - bara längst i sydväst finns några kvarter med markbostäder, gruppbyggda villor och radhus. Brantings torg, social, kulturell och komersiell service är belägen i den nordvästra delen. I Johannesbäck uppfördes en högstadieskola, som dock idag är nedlagd. 

Stadsdelen byggdes ut under 50-talet: Sala backar (1950-1955), därefter Johannesbäck. Hela stadsdelen var i princip färdigbyggd 1960 med en del förtätningar som tillkommit under de 20 senaste åren.

Sala backe representerade något nytt i Uppsala Stads utveckling. Den var den första stadsdelen som kom att ligga utan direkt kontakt med innerstaden. 

I mitten på 40-talet var det dåvarande stadsområdet fullbebyggt. Marken som staden ägde och den privata jord som var tillgänglig och lämplig för bostadsbebyggelse, hade utnyttjats. Uppsala fortsätta växa i samma snabba takt som man lyckades bygga bostäder och service till invånarna.

I den generalplan som stadsarkitekt Gunnar Leche tagit fram frångick han den traditionella principen med en ringformad tillväxt utifrån stadskärnan. Den nya bebyggelsen förlades istället som "druvor i en klase" på de höjdpartier som fanns: Husbyborg, Nyby, Gränby backar, Sala backe och Sävja. Det fria läget skapade en luftig bostadsmiljö med vackra utsikter mot Centrala Uppsala. Sala backe med området på Skomakarberget skulle bli det första s.k. drabantstadsbyggandet.