Idén med Riksbyggen grundlades under krigsåret 1940. Arbetslösheten var stor bland byggnadsarbetare efter den kraftiga konjunkturnedgången under 1930-talet. Det fanns heller ingen politik för att stimulera bostadsbyggandet så byggfacken tog tag i saken och skapade byggherreföretaget Riksbyggen. Året därefter registrerades den första bostadsrättsföreningen i Göteborg och våren 1942 var lägenheterna klara för inflyttning. Men den kooperativa idén var inte helt ny. Redan 1924 startade den kooperativa bostadsrörelsen HSB. Idag finns cirka 1600 Riksbyggen bostadsrättföreningar i Sverige.

En idé med riksbyggenföreningarna är att det ska sitta med en representant från Riksbyggen i styrelsen. Idag är föreningarna inte längre knutna till Riksbyggens förvaltning utan är fria att ingå avtal med vem de vill eller lämna Riksbyggen. Brf Örebrohus 4 har valt att ha kvar förvaltningen hos Riksbyggen.

Namnet bakom Phragménsvägen 

Lars Edvard Phragmén (1863-1937) växte upp i Örebro. Pappan var lärare och författare till läroböcker i matematik. Edvard Phragmén (uttalas med "F" i början) började studera matematik i Uppsala 1882 men flyttade året därpå till Stockholm där han blev anställd vid Stockholms högskola i högre matematisk analys och doktorerade 1890. År 1892 fick han en professur vid Stockholms högskola och blev även redaktör för den matematiska tidskriften Acta Matematica. 

År 1903 lämnade han universitetsvärlden och började arbeta vid Kungliga inspektionen av försäkringsbolagen och blev 1908 direktör för Allmänna lifvförsäkringsbolaget. Phragmén hade tidigare bl a forskat om försäkringsmatematik vilket kan förklara hans senare yrkesval. Han blev också ledamot i kommittén för inrättande av det proportionella valsystemet. Sverige fick allmän rösträtt för män 1909 men det var först 1919 lika och allmän rösträtt infördes för både kvinnor och män. Om han var inblandad även i denna process förtäljer inte historien.